Kvinnor under världskrigen

Inledning:

I den här rapporten kommer det att skrivas om kvinnornas roll under världskrigen. Det främsta som diskuteras i den här rapporten kommer att vara hur jämställt det var under världskrigen samt hur kvinnor fick ta över männens jobb när de var ute och krigade. Under första världskriget var det många kvinnor som fick ta över mäns jobb. Kvinnorna kunde exempelvis jobba inom krigsindustrin, jordbruket och kontor.

Målet med rapporten är att ge en djupare bild av hur kvinnor hade det under världskrigen. De arbetande kvinnorna fick ta från männen och varför detta hände, samt vad kvinnors jämställdhet var under krigen.

Detta ämne är relevant då kvinnorna får stiga fram ur ett mer synligt perspektiv, eftersom det var män som krigade syns det mer och får mer berättat om. Medan kvinnor tillhåller mer i bakgrunden. I denna rapport är målet att lyfta fram och belysa kvinnornas plats, arbete samt jämställdheten i ett kanske mer mansdominerat samhälle.    

Denna rapport innehåller två olika delar där var och en av ämnena ovan kommer att diskuteras och analyseras. Rapporten börjar med vad kvinnor fick ta för arbete från männen när de krigade och hur jämställdheten såg ut. Detta kommer även att vara den mest omfattande delen i rapporten. Rapporten kommer att avslutas med den sista delen där det återknyts till början av rapporten, vad den största ändringen blev för kvinnors arbete efter krigen. Detta kommer att vara den minst omfattande delen i rapporten.  

Sammanfattningsvis handlar rapporten om kvinnors roll under första och andra världskriget, detta för att analysera de som är mer gömda i historien.

Syfte:  

Syftet med rapporten är att belysa och analysera kvinnors roll under andra världskriget, det är även att ta upp kvinnan som aktör samt att analysera det som kanske inte är lika synligt i historien.

Frågeställningar:

Vad fick kvinnorna ta för arbeten istället för männen? Hur såg man kvinnans roll i samhället och i arbeten?  Var förändringarna tillfälliga eller förändrade de hela arbetsmarknaden efter krigen?

Hur såg jämställdheten ut under världskrigen?

 

 

Sammanfattning:

I denna rapport kommer det att diskuteras om kvinnliga arbets tillgångar under världskriget, främst fokuseras det på andra världskriget. Det kommer även att tas upp om hur jämställt samhället var under krigsperioden, detta utgör den största delen av rapporten. Här nämns det om att män blev utskickade i kring och därför blev den kvinnliga arbetskraften efterfrågad. Då det var så stor brist på människor som arbetade var det viktigt att börja ändra på kvinnors arbete som inte hade skett innan. När alla männen blev utskickade till strid, sågs inte bara kvinnan som en fru och den som jobbar hemma och tar hand om barnen. Utan som en egen individ, som kunde genomföra betydligt fler saker än förut. Kvinnors kamp har dock mycket motstånd i form av tvångsaborter och tvångssteriliseringar, avrättning och ras värderingar. Det förekom även tvångsarbete och arbetsförhållanden var mycket dåliga.  Men håller förändringarna verkligen de förändringarna som skedde under andra världskriget, och kvinnor får en bättre plats i arbetslivet. Kvinnorna fick en chans att ändra den könsuppdelade marknaden, när männen blev utskickade. Den kvinnliga kampen mot rätten till arbete, yrke och utbildning är lång och möttes av många motgångar på vägen dit.

Det skulle dröja till mitten av 1900-talet och den industriella revolutionens framfart, innan det på riktigt ändrades på arbetsmarknaden. Men även här behövde kvinnorna kämpa för sin rätt till utbildning, yrke och arbete. Idag ses det nästan som självklart att kvinnor är med i arbetsmarknaden, men så har det inte alltid varit. Den här rapporten vill belysa just detta, och få en ny bild av kvinnornas kämpande att få utbildning och arbete.    

Del 1: Kvinnor under världskrigen

I en artikel på so-rummet som är skriven av Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm.  När första världskriget började, var det många av männen som skickades ut för att kriga. Detta ledde till att kvinnor fick ta över mäns arbete, kvinnor fick ta allt ifrån jobb inom krigsindustrin till jobb på kontor. Författarna menar på att det här var början av jämställdheten mellan kvinnor och män. Kvinnorna var inte längre bara en mor och en fru utan en individ med yrkesambitioner och kulturella intressen. Däremot blev kvinnor förtryckta av Nazityskland, de var exempelvis tvingades att bryta upp från hemmamiljö och möta kvinnor från andra socialgrupper.  

Vidare förklarar Rosenblad och Söderholm att krigen ledde till att kvinnorna blev nödvändiga i arbetslivet på ett helt annat sätt än innan. Därefter började antalet kvinnor som arbetade i industri och jordbruk öka. Däremot efter att nazisterna efterhand märkte den stora arbetsbrist som kriget skapade började de argumentera för att det fanns “vissa” arbeten som var lämpliga för kvinnor. Rosenblad och Söderholm menar att nazisterna uttryckte att det var kvinnans psyke som gjorde att de var lämpliga för monotona arbetsuppgifter. Vidare förklarar de att kvinnor skulle nu kombinera lättare arbete med att föda barn. Till tyngre arbeten var det ofta att man tog tvångsarbetare från de ockuperade länderna eller vad naziterna menade på var en mindervärdig ras. Dessa kvinnor tvingas ofta att arbeta sig till döds, det var otroligt många kvinnor som tvingades att arbeta för jordbruket och industrin under andra världskriget. Rosenblad och Söderholm menar på att det var ungefär 2,5 miljoner kvinnor som fick tvångsarbeta. Kvinnorna blev även indelade i olika “rasvärden”, vilket innebar att desto lägre rasvärde man hade  desto mer fick kvinnorna arbeta. De var sexuellt utlämnade till både tyskar som var överordnade och manliga tvångsarbetare. Vidare menar de att kvinnor var tvungna att arbeta trots graviditet. Deras barn blev antingen tagna av de tyska överordnade eller så tvingades kvinnorna att göra arbort efter detta blev kvinnorna steriliserade. Det var stora förluster för Tyskland under andra världskriget därför var det viktigt att behålla barn som hade tyskt blod i sig. Vidare berättar Rosenblad och Söderholm att om barnen uppfattades ha “bra blod” skulle dessa barn placeras i speciella hem. Övriga barn dödades eller behålldes för att senare bli till slavar.

Den tyska kvinnas huvuduppgift var att utöka rasen, men det var endast biologiskt godkända personer som fick föda barn. Individer som hade ärftliga sjukdomar tvingades att steriliseras, de kunde i värsta fall avlivas.  

Det var många tyska kvinnor som klassades som mindre värda och de tvingades ofta till sterillastering. Dessa kvinnor kallades för den ariska rasen. Den så kallade ras goda kvinnan, alltså den kvinnan nazityskland ville att de skulle öka befolkningen. Hotades däremot av hårda straff om de skulle genomföra abort. Den ariska kvinnan fick inte heller använda preventivmedel, därför var det stor sannolikhet att det fick genomföra tvångsabort. Vidare skriver Rosenblad och Söderholm att nazityskland ansåg att alla inte skulle skaffa barn, ungefär 20% av befolkningen motsvarande 11 miljoner skulle inte bli föräldrar. Genom att “förbättra” rasen och förhindra olämplig förökning skapade man tvångstelleriserings lagar som genomfördes 1933. Dessa lagar var så stora att de hade ett namn och de kallades för Trotzschwangerschaften eller protest graviditet på svenska.  

Det var framförallt judiska kvinnor som drabbades ut av stelariseringen. Naziläkare utförde brutala exprement på judiska kvinnor för att komma på snabba sätt att sterilsera dem. Vidare skriver de att mellan 1933 och 1945 var det 2 miljoner kvinnor som blev sterilserade. Under krigen världskrigen fanns det över 2 miljoner kvinnor som inte var tyskar som utför tvångsarbete i Tyskland. Dessa kvinnor tvingas till hundratusentals aborter och sterilseringar, under tvångsarbetet. Vidare skriver Rosenblad och Söderholm att det ansågs vara så varligt med våldtagnig under tvångsarbeten, att de flesta kvinnor redan innan blev sterilserade. Detta ökade egentligen bara våld tagningen på kvinnor, då de var steriliserade och kunde därför inte få barn. Sterilseringen skulle också sträcka över sig till förintelsen där nazisterna utryckte att de skulle höja ras kvaliteten. Därför införde nazisterna under förinteslen födelse kontroller, steriliseringar i mass antal och tvångsaborter.

Under förinteslen skedde det sterilseringsexprement på judar och romer i konsetrationslägret i Auschwitz och Ravensbruk. Rosenblad och Söderholm nämner att det var ett flertal misslyckade experiment med röntgenstrålning och kemikalier, började naziterna använda nya metoder för sterilisering. Ett nytt sätt det började att sterilsera judar och romer på var genom att ta injektioner i livmodern. Detta sättet genomfördes av ett forskningsteam, de utförde flera tusen steriliseringar om dagen. Steriliseringsprocessen var ett alternativ istället för att döda kvinnan. Mellan 1933 och 1945 blev 2.000.000 steriliserade, det var även omkring 1.000.000 tysk-judiska och icke-tyska kvinnor som blev mördade. Det är sannolikt att det blev 80.000 kvinnor på psykiatriska institutioner som blev mördade. ^[1]

Även fast detta skedde så gav andra världskriget en chans för kvinnorna att stärka sin ställning. I en avhandling skriven av Helena Vejbrink och gjord av Nina Almgren skriver Vejbrik att andra världskriget gav en chans för kvinnor att arbeta i “mannlig” industri. Detta var både i Sverige och i andra länder i Europa. Det ledde till att kvinnor i viss mån kunde förändra arbetsdelningen mellan könen. Almgren nämner tre kända kvinnor: Alva Myrdal, Karin Kock och Kerstin Hesselgren, som arbetade för att förbättra den framtida arbetspolitiken. Hon förklarar att dessa tre kvinnor med en bas i kvinnorörelsen försökte att ta tillfället som andra världskriget skapade i akt att flytta fram kvinnors positioner i arbetsmarknaden. Vidare menar Almgren på att Myrdal, Kock och Hesselgren arbetade för att avskaffa löneskillnaden mellan män och kvinnor. Detta var på grund av att kunna ändra de könsbundna utbildnings- och yrkesvalen. Även fast det var enorm arbetsbrist efter kriget så stannade politiker och ekonomer kvar i att mannen skulle vara den som jobbade. Kvinnliga organisationer fick inte ha kvar sin långsiktiga plan för att ändra de könsbestämmande arbetsrollerna, detta menade staten på att det skulle vara självklart.

Männen kallades in för att strida i krigen, där det samtidigt uppstod ett stort behov av arbetskraft. Detta ledde till att kvinnor kom i bilden och blev efterfrågade på arbetsmarknaden på ett nytt sätt. Kvinnor fick då chansen att komma in på de mansdominerade områdena. Vidare förklarar Almgren att de som planerade om kvinnor i arbetslivet menade att efter freden skulle kvinnor bli omskolade och övergå till traditionella kvinnor arbeten. Detta var exempelvis husligt arbete, att jobba på hotell restauranger och kafeer, i affärer samt i sjukvården. Däremot var det högkonjunktur vilket ledde till att kvinnornas arbetskraft fortsatte även efter krigstiden. ^[2]     

Del 2: Stannade dessa förändringar?

Nina Almgren förklarar i sin avhandling att motståndet för kvinnor i arbetsmarknaden var hårt och att de förändringar som skedde inte var bestående. Hon förklarar att några av kvinnornas förändringskrav på arbetsmarknaden togs till akt i efterkrigs planeringen. Men hon menar på att det var uppenbart att krigsperioden inte innebar någon bestående förändring inom arbetsmarknaden. Utan den öppnade en tillfällig möjlighet till förändring, men motståndet var för starkt för att förändringen skulle hålla.^[3]   

Det var inte för en 5 år efter andra världskriget slut då den stora utvecklingen på arbetsmarknaden tog sin form. På So-rummet skriver Hans Thorbjörnsson att under den industriella revolutionen,kvinnor som arbetade i jordbruksfamiljer började att söka sig till nya arbeten under den industriella revolutionen.  De sökte tjänster som exempelvis yrkesarbetare inom mejerier, bagerier, bryggerier, tvätterier, porslinsfabriker samt beklädningsindustrier. Där fick de enformiga arbetsuppgifter och männen som arbetade i samma typ av industrier fick mer betalt, de hade även bättre tillgång till transporter, maskin service samt påfyllnad av arbetsmaterial.

Även fast kvinnorna började komma in i arbetslivet, mötte de motstånd med lagstiftningar om att arbeta nattetid. Det var även förbjudet att arbeta tid kring barnafödandet. Thorbjörnsson förklarar i artikeln att det var ideal vid 1950-talet att mannen skulle vara den som skulle försörja hemmet och kvinnan skulle jobba i hemmet. Men det var fel eftersom att männens löner i många fall var så låga var kvinnor tvungna att komma ut i arbetslivet på ett nytt sätt. Det fanns även arbeten som hellre ville anställa kvinnor på grund av att deras löner var lägre än männens. De arbeten som ville ha kvinnlig arbetskraft var exempelvis postverket och telegrafverket. Fackföreningarna gillade inte att kvinnorna fick arbete, detta ledde till att under kris perioderna avsatte de första kvinnorna. Detta var på grund av att männen var familjeförsörjare. Men detta höll inte i längden för under 1900-talet var det många ensamstående kvinnor och många av dessa hade barn. Under 1800-talet började kvinnorna få bredare chanser till att utbilda sig. I slutet av 1800-talet fick kvinnor tillgång till exempelvis folkskoleseminarier, till centralinstitutet och till musikaliska akademien. Till sist fick kvinnor även chansen till att plugga på universitet och högskola. Thorbjörnsson förklarar i texten att även om kvinnor fick chansen att studera skulle det dröja till 1909 innan kvinnor kunde ta realexamen, vilket idag motsvarar att gå ut i 9:an. Det skulle också dröja till 1927 innan kvinnor kunde studera vid statliga gymnasier. Innan detta så gällde det att gå på privatskola för flickor som ville genomföra studentexamen. Denna utbildningen motsvarade grundskolekompetens, vilket gjorde det svårt för kvinnor att få den kompetensen och kunskapen som krävdes för arbetet.  

Idag ser det annorlunda ut, år 2020 yrkesarbetande 2,31 miljoner män och 2,22 miljoner kvinnor i Sverige. Kvinnor utgör med detta 48% av de försvarsarbete. Däremot är det fortfarande områden som skiljer sig åt mellan kvinnor och män. Thorbjörnsson förklarar att det finns kvinnodominerade arbeten som exempelvis: hotell och restaurang, finans och försäkring, offentlig förvaltning, utbildning, vård, omsorg och socialtjänst, kultur samt personliga tjänster.  Han ger även exempel på mansdominerade områden såsom: industriell tillverkning och gruvarbete, energi och miljö, byggverksamhet, transporter och lagring, information samt kommunikation. Även när det gäller chefsjobb dominerar männen stort, de manliga chefsjobben är dubbelt så många som de kvinnliga i politiskt arbete, i statliga verk, andra myndigheter samt stora och små företag. ^[4] 

Diskussion:

Kvinnornas kamp mot arbete, utbildning och yrke är helt klart en lång väg och de mötte många motgångar på vägen. I den här rapporten diskuteras det mycket om hur den kvinnliga rollen i arbetet påverkades under världskrigen. Källmaterialet ger chans till att genomföra en bredare analys på hur kvinnor har haft för arbetsförhållande under 1900-talet mitt.

Det kom ändringar i den könsuppdelade arbetsmarknaden, innan krigen bröt ut skulle kvinnan jobba hemma och ta hand om barnen. Det var mannen som skulle försörja hemmet och arbeta. Men detta sattes på prov under världskriget då det skickades ut många män, vilket ledde till att arbetsbristen blev stor. Kvinnorna fick här en chans att förbättra och ändra arbetsförhållandena. Till viss del fick kvinnorna jobba i de så kallade "mansdominerade" arbetarna. Kvinnorna fick arbete inom krigsindustrin, jordbruket, arbete på kontor, som spårvagnskonduktörer, egentligen överallt. Detta var det första steget till jämställdhet, men detta höll inte fackföreningar och var fortfarande i gamla tankespår. De ansåg att det var mannen som skulle vara den som var familjeförsörjaren och att kvinnan skulle vara den som arbetade i hushållet och tog hand om barnen.

Det förekom tvångsaborter och tvångssteriliseringar, de tyska kvinnorna skulle ha vad som uppfattades vara “rent” eller “bra blod”, annars skulle de inte skaffa barn. Även tvångsarbete pågick under krigstiden  och arbetsförhållanden var dåliga. Det var stor risk för våldtagning och det var också en anledning till varför man steriliserade kvinnorna.

Kvinnornas kamp är en resa full av motgångar och i värsta fall avrättningar. Den industriella revolutionen gav ett litet ljus i den mörka kampen. Men även här skulle inte kampen vara avslutad. Det skulle dröja ända fram till 1927 innan kvinnor fick ta studentexamen, innan detta var det väldigt svårt för kvinnan att kunna få högre än högstadieutbildning. Än idag är det fortfarande inte en jämn arbetsmarknad, det finns mer än dubbelt så mycket chefsjobb för män än för kvinnor. Det är också så att män tjänar mer än kvinnor, det är även fler jobb inom politiken och det är mansdominerat.

Är verkligen Sverige så jämställt, ja kanske om man jämför med andra länder i världen. Men även fast Sverige har haft över 100 års allmän rösträtt har det endast funnits en kvinnlig statsminister. Hon tillträdde som Sveriges första kvinnliga statsminister efter valet 2021, hon blev då statsminister i november 2021 och lämnade posten i april 2022. Hon satt alltså bara en mandatperiod innan Sverige fick tillbaka en manlig statsminister Ulf Kristersson. Som har varit Sveriges statsminister sedan 18 oktober 2022. ^[5] [6]         

Sverige är idag ett av de mest jämställda länderna i världen, men förbättringar behövs fortfarande för att öka jämställdheten mellan kvinnor och män.

Målet är att få en lagstiftning på lika betalda löner för samma arbete för kvinnor och män.

Island var det första landet med att införa en lag som gör det olagligt att betala mer till män än till kvinnor för samma arbete. Lagen kom 2018, och löneskillnaden ska upphöra till 2020. ^[7]   

Slutsats:

Kvinnor fick under världskriget en chans till att få en bättre arbetsmarknad, då männen skickades ut i krigen. De fick chansen till att arbeta inom de mer “mansdominerade” arbetarna. Däremot var detta ingen längre förändring och det var flera motstånd på vägen i form av tvångsarbete, tvångsaborter och tvångssteriliseringar. Det kunde till och med gå så långt som till avrättning. Det skulle dröja till den industriella revolutionen innan kvinnor fick en plats i arbetet. Men även då skulle det vara en kamp, fackföreningar stod kvar i gamla tankespår och tyckte att mannen skulle försörja hemmet. Det var svårt för kvinnan att ha de kunskaper och kompetenser som krävdes för att kunna genomföra arbetet.

Vad fick kvinnorna ta för arbeten istället för männen?

Kvinnorna fick ta det arbete som var mer mansdominerade när männen skickades ut i krig. Det arbetade för det mesta nästan överallt då det var så pass stor arbetsbrist. Men exempel var kvinnorna fick ta över de "mansdominerade" arbetarna inom krigsindustrin, jordbruket, de arbetade på kontor och som spårvagnskonduktör.

Hur såg man kvinnans roll i samhället och i arbeten?  Var förändringarna tillfälliga eller förändrade de hela arbetsmarknaden efter krigen?

Kvinnan var underställd mannen och det var vanligt att de också hade lägre lön än män. De har en lång kamp för sin rätt till utbildning och arbete. Kvinnans roll uppfattades som att de skulle arbeta i hushållet och ta hand om barnen. Om de skulle få jobb skulle dessa vara monotona och lättare arbetsuppgifter. Det var inte en bra syn på kvinnliga arbetare, fackföreningen tyckte att kvinnan bör arbeta i hemmet och att mannen skulle försörja hemmet. Deras roll kom att ändras under krigstiden, men detta var inte en långsiktig hållning. Det skulle dröja till 1950-talet innan kvinnor fick en ärlig chans i arbetslivet.

Hur såg jämställdheten ut under världskrigen?  

Jämställdheten var inte bra under världskrigen som tidigare nämnt fick män mer betalt än kvinnor. Det var inte bra arbetsförhållanden, kvinnorna fick tvångsaborter, tvångssteriliseringar och i värsta fall avlivades de. Det var också vanligt med våldtäkter och detta var också en anledning till varför man steriliserade kvinnorna. De blev även uppdelade i raser, desto lägre du var desto mer arbete fick du. Det var alltså inte bara jämställdhet och även efter världskriget pågick det ojämlika samhället.

Idag är Sverige ett av de mest jämställda länderna i världen men det finns fortfarande saker att förbättra, såsom möjligheten till chefsjobb och lönerna mellan kvinnor och män. Möjligheten bör också öka att kvinnor och män ska få lika lön för samma arbete.

 

Litteraturlista:

Rosenblad, Jan-Gunnar, Söderholm, Gundel, artikelserie: Kvinnorna i de tredje riket (del 5 av 12), So-rummet- Inspiration och kunskap, publicerad 7 februari 2016, senast uppdaterad 3 augusti 2023, Länk: https://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/kvinnorna-i-tredje-riket   

Almgren, Nina, Vejbrink, Helena, Kriget gav kvinnorna chans att stärka kvinnors ställning, Umeå Univeritet,  publiserad 4 maj 2006, Länk: https://www.umu.se/nyheter/kriget-gav-chans-att-starka-kvinnors-stallning_5840284/ 

Thorbjörnsson, Hans, Kvinnor och män i arbetslivet, So-rummet- Inspiration och kunskap, publicerad 14 maj 2014, senast uppdaterad  14 oktober 2023, Länk: https://so-rummet.se/fakta-artiklar/kvinnor-och-man-i-arbetslivet# 

Wikipedia, Ulf Kristersson, senast uppdaterad 19 mars 2024, Länk: https://sv.wikipedia.org/wiki/Ulf_Kristersson 

Wikipedia, Magdalena Andersson, senast uppdaterad 13 mars 2024, Länk: https://sv.wikipedia.org/wiki/Magdalena_Andersson 

Olsson, Jonas, Island först med lag om lika lön för kvinnor och män, Svt Nyheter/ Utrikes, publicerad 2 januari 2018, senast uppdaterad 5 januari 2018, Länk: https://www.svt.se/nyheter/utrikes/island-forst-med-lag-om-lika-lon-for-kvinnor-och-man 

---